Olika nyanser av beige är förmodligen den vanligaste bakgrundsfärgen på tapeter, och under vissa perioder, som 1930- och 1940-talen, var den helt dominerande.

Där helvitt kan kännas hårt, eller livlöst om ljuset är dåligt, är beige mer förlåtande och ger en ombonad känsla. Att tapeterna snabbt smutsades ner av rök och sot bidrog förmodligen också till att beige var att föredra framför vitt.